Jag älskar ord. Ord är det vackraste som finns. När orden sviker så är det därför att något ännu vackrare måste ta plats just då och sedan när orden kommer tillbaka kan dem beskriva det dem såg under tiden du blundade och var upptagen med annat.
Dem beskriver inte alltid vackra saker men dem kan som ingen annan tala om för dig vad en daggdroppe smakar eller hur den där käftsmällen kändes då du var 16 och fick spotta ut en tand. Blodsmaken i munnen.
Det svala, rena en tidig sommarmorgon.
Du gjorde alltid så gott du kunde och detta vet orden.
Min vän älskar också orden. Att kombinera dem, gömma dem bakom andra ord, leka med dem, älska med dem, bråka, härja, ryta och tillsammans skapar hon de mest fantastiska av världar och hon vet precis som jag att om dem sinar för ett litet tag så är det därför att dom bara tagit en paus. För att sedan kunna beskriva var dem har varit och vad dem har sett.
Idag fick jag ord av henne. Trots att det finns hur många som helst så blir ett visst urval alltid väldigt dyrbara. Sätter man dem i en ram och väljer ut dem omsorgsfullt så blir dem en gåva värd mer än något annat.
I dessa ramar bor mina vackra ord från min vackra vän och vi med alla orden kanaliserande genom våra kroppar vare sig vi vill eller inte.
Vi älskar det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar